REISERAPPORT


Anna Lena Ekeblad, Svalbard Museum

Är det skillnad på vad stora och små museer gör för att få turisterna in på museerna?

MPR i Moskva og Yasnaya Polyana 21.-26. august 2009


Det var med stort intresse jag reste från Svalbard till Moskva för att delta på MPRs konferens Museums and tourism i august 2009. Det jeg var mest intresserad av var, hur man jobbade på de olika museerna för att få turister till museerna, och om det var stor skillnad på stora och små museers sätt att jobba med detta.

Redan under första dagens föredrag og presentationen av konferensdeltagarna förstod jag att det inte var storleken på museet som betydde något. Samtliga deltagare och föreläsare under konferensen gav uttryck för samma tankar runt museumsdrift og turism, och alla hade liknande funderingar runt hur man får besökare till sitt museum.Vi önskade alla att få många besökare till våra museer, vi hade alla ungefär samma utmaningar i kampen om turisterna och vi jobbade alla intensivt efter våran plats´ premisser för att få folk in på museerna.

 
 
Yasnaya Polyana – Leo Tolstoys hjem

 
  Yasnaya Polyana
Efter et par intensiva dagar i Moskva, med föredrag och med guiding på några av de verkligt stora museerna, reste vi vidare med buss til en annan verklighet i Rysslands historia. I Yasnaya Polyana, ca 200 km från Moskva, fick vi uppleva och lära känna en lite annorlunda museumsdrift.Vladimir Tolstoy, museumsdirektör på Yasnaya Polyana, Elena Petrova, Head of International Relations office och Valeria Sletina, Head of Tourism Department på Yasnaya Polyana, gav oss en spännande introduktion til hur man byggt upp en egen, levande turistdestination runt ett kulturhistoriskt museum – ”The cultural Tourism Agency Tolstoy – Yasnaya Polyana”
I fördragen ”Cultur and Tourism at Yasnaya Polyana” och ”Krapivna: Revival of Small Historical Town as Tourist destinations on the basis of museum -Tourism potential” beskrev de arbetet med att vidareföra rysk kulturhistoria och att organisera resor till destinationen. För att få besökare till museet har man, i museets regi, byggt upp en egen incoming resebyrå riktad både mot besökare från Ryssland och från utlandet. Med de utmaningar som ligger i att resa ut ur Moskva – både för lokala beökare, och för besökare från utlandet har man sett att man måste ordna ”skjuts” antingen med lokaltrafik eller inhyrda bilar och bussar för att få folk till platsen. Hos ”The Cultural Tourism Agency, Tolsoty – Yasnaya Polyana” kan man få hjälp med allt ifrån visumsöknad till hotellövernattning på organisationens eget hotell, buss- och tågbiljetter till och från Moskva och guidning på museumsområdet.

För att möta de stora utmaningarna i Ryssland – med många museum och kulturhistoriska center som vill ”plocka” turister, och ekonomiska såväl som logistiska utmaningar, har man byggt upp organisationen lokalt. Här finns det både eget tryckeri, bageri, souvenirverkstad, hotell, restauranger, bokhandel souvenirshop och olika ”mindre” museum i anknytning til egendomen. Man driver också gårdsbruk på egendommarna, och här har besökarna möjligheter till att delta i arbetet. Man arrangerar kurser och seminarium om Leo Tolstoys författarskap och liv, och ger besökare möjlighet till att uppleva Leo Tolstoys egendommar och livsverk genom kultur och natur.Många av besökarna kommer tillbaka flera gånger, både de ”lokala” och utlänska besökare.

 
 
Konferensdeltagare från Sicilien och Bermudas tar en svängom till rysk folkmusik

 
  KRAPIVNA - Revival of a Small Historical Town as Tourist destinations on the basis of museum -Tourism potential”

Krapivna – en närbelägen by som var distriktets ”centrum” under Leo Tolstoys tid, hotades under några år av avfolkning och förfall. Denna by har nu ”tagits omhand” av Vladimir Tolstoy och införlivats som en del av museumsegendommen til Yasnaya Polyana. Man har varsamt restaurerat och underhållit byggnader – ock kan idag visa fram en idyllisk, välbevarad och levande by, med eget lokalhistoriskt museum.

Skillnaden mot de norska och svenska museerna som ofta jobbar mer centralt i fråga om marknadsföring, med destinationsorganisationer och statliga subventioner kändes stor när man mötte denna nödvändiga entusiasm och kreativitet. Säkert en nödvendighet för att överleva som museum på landsbygden i Ryssland, men också en tydlig spegel på hur olika villkår och kultur man har i olika land.

Vi fick också vara med på flera spännande föredrag från våra andra kollegor på konferensen som beskrev de olika museernas jobb för att locka fler besökare till just sitt museum. Det var lika intressant att höra Christine Skeete berätta om arbetet med att locka turister in från stranden till Barbados Museum and Historical Society som att höra Viveka Overland berätta om Bohus Knitting: En utställning på Bohus Läns Museum som visar en bit av svensk social- och industrihistoria som slutade som mode bland de stora Hollywoodstjärnorna när stjärnor som Grace Kelly och Ingrid Bergman började bära dessa stickade plagg. Denna utställning har lockat besökare från både in och utland till Bohus Läns Museum.

Slutsummering:
Svalbard Museum har en del fördelar i sin placering – som det ”stora” museet i Longyearbyen får vi ”automatiskt” många av turisterna till Svalbard in på museet. Antingen kommer de på egen hand, eller som deltagare på bysightseeing – där ett besök på Svalbard Museum ingår. Men, med ca 60 000 turister på Svalbard varje år är det ändå ”bara” ca 30 000 som kommer till museet. Under konferensen Museums and Tourism fick jag ta del av andras erfarenheter och fick med mig en del nya tankar tillbaka til Svalbard. Både när det gäller arrangementer för de lokala besökarna och inför nästa turistäsong. Det jag såg, upplevde och lärde under denna konferens var att man på alla museum, oavsett ”storlek” jobbar mot samma mål: Att få besökare in genom dörrarna och att få visa fram sin bit av historien. Hur man gör det varierar från plats till plats, men verktygen tycks vara lika. Man förädlar det man vill visa fram, lägger till rätta för att besökarna skal hitta vägen och öppnar dörrarna.

 
 
Cruisebåt i Longyearbyen – 3000 passagerare på besök hos 2000 bofasta

 
  Hos alla deltagare på konferansen, från Ulan-Bator till Barbados – fanns det en genuin och äkta önskan om att förmedla sin historia. Oavsett om det handlade om pilgrimsresor, klimathot, lokala konstmuseum eller Svalbard – alla önskar vi att visa fram det bästa vi har till så många som möjligt.
När man talar om ökande siffror i besöksstatistik är det inte bara kronor och ören som är viktiga – men i botten ligger en stolthet över att folk väljer att ta del av den historia man vill berätta.

 
  til toppen                                                   Tilbake til reiserapporter 2009